Fuck Boys and Love!
jag hatar kärlek, för mig är lycka en illusion,
men jag hatar kärlek så otroligt, det går inte att beskriva,
Exempel.
Jag är bra kompis med en kille han är helt underbar som vän o finns för en så mycket,
Men så fort han hittat en tjej åt sig, så hör han int ens av sig på msn mer. INT ENS HÄLSAR!
ALLT kretsar om henne, resten skiter man i, men så fort det tar slut, då börjar man prata som fan igen.
Jag vet int hur länge jag orkar med detta, men jag hatar killars enkla hjärna, att dom int kan hålla kontakten för att dom skaffat tjej åt sig, o de händer int bara med en eller två st killar utan med alla mina killkopisar är såna..
Hur mycket dom säger att dom finns för en o så o när man förklarar hur det är så säger dom nej nej int gör jag nått sånt,
Du var tsm med henne i 4 månader, jag hörde int av ett piss av dig.. för nån dag sen tog de slut, o nu pratar du med mig som om vi sku va best friends.. jag skrev åt dig i morse hur jag mådde av det, o du började må ännu sämre av det..
men vet du? JAG BRYR MIG INTE! READ MY FUCKING CAREFACE BITCH!
Jag orkar inte finnas för nån 24/7 o så , och alltid vara en sorts backup.. när nått hänt nått.. Jag vill oxo ha nått av det, int alltid bara finnas till hand när man själv behöver det.
då kan man alltid prata med mig. men håll kontakten förfan.(menat till såna som jag verkligen känner väl o så). så kanske det blir lite mer seriöst av de hela, att jag frågar hur du mår, hur allt står till, vad som hänt, då visar jag att jag bryr mig. men om man lämnar mig som vän för att allt kretsar runt en annan, nej,, då finns int den hjälpen hos mig mer..
då kan du söka nån annan vän till dig som du kan prata om allt med, som mer än gärna sprider det vidare till alla.
Have a nice day and i hope you'll die a painfull death,
