jag ser dig fast du är död

Jag ser ditt ansikte framför mig, jag känner hur en tår faller ner. hur kunde du? hur kunde du göra såhär mot mig, mot alla andra? Jag hör ditt skratt i mitt huvud och tänker tillbaka när du ännu gick på min klass. Mycket påminner om dig, men inget kommer komma hända igen. Jag satt i bastun och såg elden flamma, plötsligt dök din bild upp i mitt huvud, jag tänkte bara nej inte nu, snälla inte nu. Jag vill inte komma ihåg dig för det gör mig svag , men även stark, styrkan som får mig att tro att jag kan följa efter dig, men tillika kan jag inte göra det. Det bara går inte, men en vacker dag min vän , kanske ganska snart är vi brevid varann igen. och då lämnar jag aldrig din sida igen. Jag saknar dig mer och mer för varje dag som går, Tårarna faller ännu när jag tänker på dig och allt vi gjorde. Varför du? varför just nu? Varför? Sveket känns som ett hårt slag i ansiktet , men det är inte den första gången jag känner sånt här svek, men det var första gången från dig. Jag vill stå vid din sida igen <3 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback